Surah Abasa ( He frowned )
Svenska
Surah Abasa ( He frowned ) - Aya count 42
عَبَسَ وَتَوَلَّىٰ ( 1 ) 
MED BISTER min vände han sig bort
أَن جَاءَهُ الْأَعْمَىٰ ( 2 )
när den blinde mannen kom fram till honom.
وَمَا يُدْرِيكَ لَعَلَّهُ يَزَّكَّىٰ ( 3 )
Och kanske skulle han - hur hade du kunnat ana detta? - [kanske skulle han] ha vuxit i renhet
أَوْ يَذَّكَّرُ فَتَنفَعَهُ الذِّكْرَىٰ ( 4 )
eller ha tagit emot och dragit nytta av vad du skulle ha sagt [honom]
أَمَّا مَنِ اسْتَغْنَىٰ ( 5 )
Den som inte tror sig behöva [Gud och Hans ord],
فَأَنتَ لَهُ تَصَدَّىٰ ( 6 )
till honom lyssnade du uppmärksamt,
وَمَا عَلَيْكَ أَلَّا يَزَّكَّىٰ ( 7 )
fastän ingen kan klandra dig om han inte renas från sin synd;
وَأَمَّا مَن جَاءَكَ يَسْعَىٰ ( 8 )
men den som kom till dig med sin enträgna bön
وَهُوَ يَخْشَىٰ ( 9 )
och [visade att han] fruktade Gud,
فَأَنتَ عَنْهُ تَلَهَّىٰ ( 10 )
[honom] lät du gå sin väg ohörd!
كَلَّا إِنَّهَا تَذْكِرَةٌ ( 11 )
NEJ [låt] detta bli en påminnelse [för dig]!
فَمَن شَاءَ ذَكَرَهُ ( 12 )
Och låt den som vill lägga den på minnet!
فِي صُحُفٍ مُّكَرَّمَةٍ ( 13 )
[Bevarade] på ark som behandlas med vördnad,
مَّرْفُوعَةٍ مُّطَهَّرَةٍ ( 14 )
hålls de högt i ära, obesmittade av [jordisk smuts];
بِأَيْدِي سَفَرَةٍ ( 15 )
[himmelska] budbärare bär dem i sina händer,
كِرَامٍ بَرَرَةٍ ( 16 )
ädla och plikttrogna [tjänare].
قُتِلَ الْإِنسَانُ مَا أَكْفَرَهُ ( 17 )
[Men] genom sin ihärdiga förnekelse av sanningen drar människan på sig [Guds] fördömelse och utestänger sig själv från Hans nåd!
مِنْ أَيِّ شَيْءٍ خَلَقَهُ ( 18 )
Av vad har Gud skapat henne
مِن نُّطْفَةٍ خَلَقَهُ فَقَدَّرَهُ ( 19 )
Han har skapat henne av en droppe sädesvätska och ger henne därefter de egenskaper [som hennes uppgift kräver].
ثُمَّ السَّبِيلَ يَسَّرَهُ ( 20 )
Sedan jämnar Han vägen för henne.
ثُمَّ أَمَاتَهُ فَأَقْبَرَهُ ( 21 )
Till sist låter Han henne dö och begravas,
ثُمَّ إِذَا شَاءَ أَنشَرَهُ ( 22 )
och när Han vill skall Han väcka henne till nytt liv.
كَلَّا لَمَّا يَقْضِ مَا أَمَرَهُ ( 23 )
Men [människan] har inte fullgjort de plikter som Han har lagt på henne!
فَلْيَنظُرِ الْإِنسَانُ إِلَىٰ طَعَامِهِ ( 24 )
Låt människan se på sin föda:
أَنَّا صَبَبْنَا الْمَاءَ صَبًّا ( 25 )
Vi sänder ned regn i riklig mängd
ثُمَّ شَقَقْنَا الْأَرْضَ شَقًّا ( 26 )
och låter sedan [de spirande fröna] öppna fåror i jorden
فَأَنبَتْنَا فِيهَا حَبًّا ( 27 )
och brödsäd växa upp ur den,
وَعِنَبًا وَقَضْبًا ( 28 )
och druvor och färskt grönt,
وَزَيْتُونًا وَنَخْلًا ( 29 )
och olivträd och dadelpalmer
وَحَدَائِقَ غُلْبًا ( 30 )
och [andra träd som bildar] lummiga parker
وَفَاكِهَةً وَأَبًّا ( 31 )
och frukter och foderväxter
مَّتَاعًا لَّكُمْ وَلِأَنْعَامِكُمْ ( 32 )
för era egna behov och för er boskap.
فَإِذَا جَاءَتِ الصَّاخَّةُ ( 33 )
NÄR [Uppståndelsens dag] bryter in [med ett mäktigt dån],
يَوْمَ يَفِرُّ الْمَرْءُ مِنْ أَخِيهِ ( 34 )
kommer människan att undvika sin broder
وَأُمِّهِ وَأَبِيهِ ( 35 )
och sin moder och sin fader
وَصَاحِبَتِهِ وَبَنِيهِ ( 36 )
och sin hustru och sina barn,
لِكُلِّ امْرِئٍ مِّنْهُمْ يَوْمَئِذٍ شَأْنٌ يُغْنِيهِ ( 37 )
ja, var och en av dem skall ha nog av sina egna bekymmer.
وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ مُّسْفِرَةٌ ( 38 )
Den Dagen kommer några ansikten att stråla av glädje,
ضَاحِكَةٌ مُّسْتَبْشِرَةٌ ( 39 )
leende och lyckliga.
وَوُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ عَلَيْهَا غَبَرَةٌ ( 40 )
Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm
تَرْهَقُهَا قَتَرَةٌ ( 41 )
och skymmas av svart [rök];
أُولَٰئِكَ هُمُ الْكَفَرَةُ الْفَجَرَةُ ( 42 )
de är de som förnekade sanningen och sjönk djupt i synd.